Jag ställde några frågor till Mattias Fridström, Vice President & Chief Evangelist på Arelion

Digital infrastruktur är något vi alla förlitar oss på men som få egentligen reflekterar över. Vem vet till exempel att nästan all interkontinental internettrafik (95–99 %) går via sjökablar, inte via satelliter? Eller att världens största internetnät faktiskt drivs av ett svenskt bolag – Arelion?

Jag ville veta mer om vad det betyder i praktiken. Därför ställde jag några frågor till Mattias Fridström, Vice President och Chief Evangelist på Arelion om deras arbete, om robusthet i Östersjön och om framtiden för digital infrastruktur.

Fråga 1: Du är en tydlig röst inom digital infrastruktur. Hur beskriver du din roll på Arelion och vad driver dig?

”Min roll är i grunden att göra något osynligt synligt. Arelion driver världens största internetnät – men väldigt få vet att vi finns, och att vi är svenska. Mitt jobb är att berätta den historien och få fler att förstå att bakom allt digitalt finns en fysisk infrastruktur som någon måste ta ansvar för.

Det som driver mig är förändringstakten. När man tror att allt är på plats dyker nästa teknikskifte upp – AI, kvantfysik eller något annat disruptivt. Efter 25 år i branschen kan jag fortfarande känna mig som en nybörjare. Det är just den känslan som gör jobbet så spännande.”

Fråga 2: Hur har ert uppdrag förändrats de senaste åren och vad kännetecknar er position i branschen idag?

”Vi har valt en tydlig strategi: vi fokuserar enbart på konnektivitet. Med drygt 500 personer driftar vi sjö- och landkablar och ett globalt optiskt fibernät. Många konkurrenter sprider sig på breda tjänsteportföljer – men vi har valt att bli bäst på en enda sak.

Det gör oss unika. Och i takt med att digitaliseringen accelererar blir vårt uppdrag mer kritiskt. När ett nätavbrott kan stänga ner banktjänster, betalningar eller samhällsfunktioner inser man hur avgörande vår infrastruktur är.”

Fråga 3: Vad gör telekombranschen spännande för dig – och vad skulle du säga till unga som funderar på att jobba inom digital infrastruktur?

”Telekom är en bransch i ständig rörelse. Det är ingenjörskonst i botten, men berör också AI, cybersäkerhet och kvantfysik. För unga som funderar på karriärval är mitt budskap enkelt: här får du vara med och bygga världens viktigaste infrastruktur.

Det är en bransch där du alltid lär dig nytt, där du får jobba globalt – och där du vet att det du gör faktiskt gör skillnad.”

Fråga 4: Hur har sjökablar utvecklats och varför är de så strategiskt viktiga – särskilt i Östersjöregionen?

”Nästan all interkontinental internettrafik (95–99 %) går via dem, vilket gör Östersjön till en strategisk knutpunkt eftersom den binder samman Norden och Baltikum med resten av världen.

Det som hänt de senaste åren är att sjökablarna gått från att vara ’osynlig teknik’ till att ses som strategiska resurser. Händelserna i Östersjön 2023–24 gjorde att fler insåg både sårbarheten – och behovet av redundans.”

Fråga 5: Hur har händelserna i Östersjön det senaste året påverkat ert arbete ur både tekniskt och affärsmässigt perspektiv?

”Ur ett tekniskt perspektiv visade vi att systemen fungerar. När kablar gick av kunde trafiken styras om – användarna märkte knappt något. Våra team och resurser i Sverige och Finland visade att vi kan reparera snabbt och säkert.

Ur ett affärsmässigt perspektiv ökade medvetenheten enormt. Plötsligt visste människor att ett svenskt bolag äger kritiska kablar i Östersjön. Det ledde till nya dialoger med både kunder och myndigheter om hur infrastrukturen ska skyddas och utvecklas.”

Fråga 6: Vilka är de största utmaningarna med att bygga, underhålla och reparera sjökablar i Östersjön, och vilka lärdomar härifrån är mest värdefulla?

”Den största utmaningen är inte tekniken – utan tiden. Tillståndsprocesserna för nya sjökablar kan ta flera år, vilket är helt orimligt när behovet av datacenter växer så snabbt. Vi måste hitta en bättre balans mellan miljöhänsyn och samhällsnytta.

När det gäller reparationer är lärdomen att kompetens är viktigare än fartyg. Att laga en sjökabel är ett hantverk som kräver erfarenhet. Norden står starkt tack vare lång tradition och kunniga team. Det är den kompetensen som gör skillnaden.”

Fråga 7: Vilken roll spelar kompetensförsörjning och erfarenhet i er bransch?

”Det är helt avgörande. Man kan köpa fartyg och utrustning, men utan människor som vet hur man lagar en kabel i hårt väder spelar det ingen roll. Den kunskapen går inte att outsourca långt bort – den måste finnas nära. Därför är rekrytering, utbildning och erfarenhetsöverföring en av våra största strategiska frågor.”

Fråga 8: Vad betyder redundans och robusthet i praktiken för er – och vilka frågor borde branschen samarbeta mer kring framöver?

”För oss betyder redundans att alltid ha flera vägar för trafiken. Det är dyrt att bygga in kapacitet som sällan används – men helt nödvändigt. Robusthet handlar också om att samarbeta brett: vi är beroende av många leverantörer, partners och lokala resurser.

Men vi behöver också ett tätare samarbete med myndigheter. Ingen operatör kan ensamt skydda kritisk infrastruktur. Här ser vi att PTS i Sverige tagit en ledarroll – och det är väldigt positivt.”

Fråga 9: Hur ser du på samarbetet med myndigheter – och vad behöver utvecklas vidare?

”När kablarna i Östersjön skadades märkte vi hur låg kunskap det fanns. Myndigheter ställde frågor som visade att många trodde att all trafik går via satelliter. Men situationen ledde till en snabb förändring – dialogen har blivit mycket bättre.

I dag ser vi en helt annan förståelse, och PTS har klivit fram starkt. Det behövs fortfarande mer samverkan, men riktningen är positiv.”

Fråga 10: Vilka hinder ser du i processen för att bygga ut nya sjökablar – och vad skulle behöva förändras?

”Det är här vi ser en av de största flaskhalsarna. Att få tillstånd kan ta tre år – ibland mer. Det är ohållbart. Norden och Baltikum har blivit attraktiva för datacenter, men utan kablar fungerar de inte.

Vi måste korta ledtiderna. Miljöprövningar är viktiga, men processerna måste gå snabbare och väga in samhällsnyttan. Annars riskerar vi att tappa fart i en av de mest strategiska framtidsfrågorna för regionen.”

Fråga 11: Om du träffar en student eller tekniker som vill in i telekomvärlden – vad säger du för att locka dem till branschen?

”Jag skulle säga att det här är en bransch där du får vara med och bygga världens mest kritiska infrastruktur. Telekom är aldrig statiskt – det är alltid i rörelse. Du kan jobba med allt från sjökablar till kryptering, säkerhet och AI.

Och det är en bransch där du alltid utvecklas. Det du gör spelar roll – på riktigt. Det är just kombinationen av teknisk komplexitet och samhällsbärande ansvar som gör det så häftigt.”