Jag ställde några frågor till Natalie Franzén, Baltic Offshore’s CEO
Rubriken ”Så kan vi hantera fler kabelbrott i Östersjön” satte tonen för det debattinlägg Tykoflex vd Richard Petersson Wigh nyligen skrev tillsammans med Natalie Franzén , vd för Baltic Offshore . Att hantera kabelbrott är en viktig del av beredskapen för att säkerställa att kritisk infrastruktur fungerar eller snabbt åtgärdas vid fel. I intervjuserien ”Jag ställde några frågor till…” möter Richard personer med expertis inom området. Först ut är medförfattaren Natalie Franzén, vd för Baltic Offshore.
Vi vill passa på att tacka Natalie för att hon tog sig tid för att ställa upp på en intervju, vilket visar på det fantastiska samarbete som finns mellan de aktörer som bidrar till den starka reparationsförmåga vi har i Östersjön, det gäller såväl leverantörer som konkurrenter. Det är inget man kan ta för givet eller löser i avtal – utan det är människorna bakom som gör det möjligt.
Frågor till Natalie Franzén
Q: Kan du berätta lite kort om Baltic Offshore och er roll I samband med kabelbrott?
A: Baltic Offshore har ett antal beredskapsavtal med nätägare. Det innebär att vi lagerhåller reservmaterial och att vi är i beredskap att kallas ut för att reparera kabelfel dygnet runt alla dagar. Vi lagar förstås även kabelfel åt kunder som inte har beredskapsavtal, skillnaden är att man har då inte på förhand bestämt hur lång tid det får ta innan vi rycker ut utan det kommer man då överens om från fall till fall.
Q: Enligt din bedömning vad är den vanligaste orsaken till kabelbrott och har det förändrats över tid?
A: Många kabelbrott beror på naturliga faktorer som t ex väderpåverkan och bottenförhållanden och ibland är det yttre påverkan t ex ankare och fiskeredskap. Alla kabelbrott är inte med i nyhetsrapporteringen och det är fortsatt blandade orsaker till kabelbrotten vi reparerar.
Q: Vad krävs för en lyckad reparation?
A: Ett rätt utrustat fartyg och rätt kompetens som alltid är i beredskap för snabb avhjälpning. Rätt utrustat fartyg handlar om att kunna hantera sjökabeln men också att det finns tillgång till reservkabel och sjöskarvar. Rätt kompetens kan sammanfattas är en kombination av olika befattningar, utbildningar och erfarenheter som krävs för att hantera allt som en reparation till sjöss innebär.
Q: Hur ser du på de lagningar som nu gjorts och hur fort det gått?
A: Själva reparationen tar i stort sett alltid lika lång tid. Faktorer som påverkar tiden är främst vädret. Vid senaste reparationen behövde vi även ta hänsyn till den polisutredning som inleddes. Där tror jag vi hade kunnat spara tid från kabelbrott till att det åter var trafik i kabeln men jag tror att alla inblandade är medvetna om detta och har försökt följa upp detta på ett bra sätt genom uppföljande möten och dialog för ingen visste ju egentligen hur man gör när det blir kabelfel och man samtidigt misstänker ett brott.
Q: Hur ser ni på behoven av en beredskapsplan för att säkerställa att kapacitet finns för att hantera ett stort antal simultana incidenter?
A: I Östersjön finns idag tillräckligt med resurser för att laga flera kabelfel samtidigt och i en följd. Däremot kan man fundera på hur många och hur ofta klarar vi detta. Vi tittar på att göra just sådana simulationer tillsammans med våra kunder och leverantörer men också med myndigheter för att just skapa förståelse för varandra och i den mån det är möjligt att effektivisera och kanske till och med hitta hur vi kan dra nytta av varandra.
Q: Är det brist på båtar att laga kablar?
A: Nej, inte i dagsläget. Vi ska däremot vara rädda om det svenska kabelfartyget och se till att skapa samma förutsättningar som man har i våra grannländer. Så är det inte idag. Det handlar om vår konkurrenskraft men också Sveriges beredskapsförmåga i tider av kris och krig.
Q: Hur fungerar det idag med tillstånd för att laga och lägga kablar, begränsar det er på något sätt?
A: Att installera nya kablar har blivit en lång process ibland så lång som tre år. Här måste vi bli bättre. Ett tillstånd för en ny anläggning hanteras av samma myndigheter flera gånger och processen har blivit väldigt långdragen de senaste åren. Att fortsätta stärka infrastrukturen och skapa robusta nät är avgörande för att kunna hantera flera brott samtidigt.
Q: Vilka kompetenser krävs för att laga en kabel och hur kan man underhålla dem?
A: Det krävs marin kompetens för navigation och framdriften av fartyget, det krävs kabelhanteringskompetens för att hantera sjökabeln och det krävs skarv och mätkompetens för kabeltypen man ska laga. Vi kan utbilda för många delar men när det gäller hanteringen är det lång erfarenhet som krävs. Kompetens är inte avgörande bara för ett gott resultat av reparationen utan också för det absolut viktigaste, säkerheten.
Q: Hur lätt, eller svårt, är det att idag rekrytera kompetens som vill jobba till havs?
A: Vi tror att de på sikt kan bli svårare att rekrytera men ser samtidigt att det nu görs en del framsteg inom utbildning för att möjliggöra att man kan byta bana till sjöfart senare i livet. Det tror vi är en viktig faktor där man idag prioriterar tid med familjen på ett annat sätt än förr och där man kanske senare i livet ser en möjlighet att komma ut på sjön. För de med bra erfarenhet till exempel inom fiberskarvning och mätning eller inom bygg och anläggning har goda förutsättningar att med sjövana bli bra medarbetare hos oss.
